janolof

Det börjar bli hög tid för våra politiker att klara ut det här med ny regionindelning. Lyckas man inte på regional nivå kommer staten att bestämma åt oss. Vår lansdhövding har deklarerat att han vill ha ett stort Östra Götaland där våra tre Smålandslän samt Blekinge och Östergötland skulle ingå. Kronobergarna slår bakut. Och jag tror det beror på en rädsla att Östergötland skulle bli alltför mäktigt och att man skulle hamna för långt från makten. Om jag fick råda skulle vår region bestå av Smålandslänen och Blekinge. Det skulle vara jättesynd ur flera aspekter att ”ta sönder” vårt kära gamla Småland som ju i sig är ett varumärke och som har ett omfattande samarbete. Tänker t.ex. på Linnéuniversitet och kommunikationerna.

Och vem känner väl inte till Flickorna i Småland : http://www.youtube.com/watch?v=RrZotOcnkAw

Under flera månader har jag endast skrivit om min/vår privata situation med sorg och glädje, d.v.s. det personliga perspektivet. Men det finns andra perspektiv. Ofta tänker vi inte på hur små vi egentligen är. Ja, hela vår jord är faktiskt bara som ett litet dammkorn i det gigantiska universum. Jag läste en artikel för en liten tid sedan om Nasa:s rymdteleskåp Kepler. Trots att det bara varit i drift drygt något år och endast sett 1/400-del av himlen har den upptäckt 1200 planeter inom par tusen ljusårs avstånd – vilket är nära i dom här sammanhangen. Utifrån detta har man beräknat att det finns miljontals planeter där ute om man vidgar sökområdet. Betänk att bara någon procent av dessa hyser liv. Ja, jag är övertygad om att det finns andra civilisationer därute. När vi nu kunnat börja se andra planeter på upp till ett par tusen ljusår bort, vad är det då som säger att vi inte själva blir betraktade. Kanske på ett ganska närgånget sätt. Jag menar – andra civilisationer kan ha kommit mycket längre i utvecklingen än vi.

Klick på den här länken och följ med på en svindlande resa : http://www.youtube.com/watch?v=17jymDn0W6U

Efter allt vi gott igenom är det nu underbart att få uppleva glädje också. Glädje över att ha fått ett barnbarn. Harald och Josefins dotter Lovisa kom till världen torsdagen den 16 december kl.15.16. Hon vägde 3930 gram och var hela 51 cm lång. Samtidigt som det gör ont i mig att Harald inte kan vara med och få krama sin lilla dotter så är det glädjande att se hur nyblivna farmor Kicki återfått livsglädje. Välkommen till jorden Lovisa : http://www.youtube.com/watch?v=Ye8Xw_i_JGg

Efter en av våra söners tragiska bortgång i höstas har vi haft det tufft. Thimmy (min son) har skrivit följande dikt som beskriver hur det kan kännas:

”I ljuset av döden är ord överflödiga och otillräckliga

I dödens mörker gnager en vilja till handling,

en vilja att utföra mirakel

men jag vaknar gråtande med verkligheten som motståndare

Den sparkar på mig när jag ligger

Jag slår tillbaka men träffar bara luft

Tigande, med blicken mot intet, ligger jag kvar

misshandlad och maktlös

Jag hatar den oövervinneliga fiende som verkligheten är

men jag tvingas ta fiendens hand för att kunna stå igen”

Inigma med låten ”Shadow of Silence” ger känslorna ytterligare en dimension

http://www.youtube.com/watch?v=FOYWbX_AjTg

I lördags (6:e november) besökte vi Långemåla kyrka där det hölls minnesgudstjänst, ljus tändes och namnen med ålder på dom bortgångna under det senaste året lästes upp. Det var mycket fint och stämningsfullt. När Harald Johansson i en ålder av 24 år lästes upp gick det bara inte att hålla tillbaka tårarna.

Några dagar innan hade gravstenen kommit på plats. Ända sedan begravningen har det lyst ljus på graven. På Alla helgons dag stod det nio stycken.

Cornelius Vreeswijk sjunger ”En stund på jorden”. Värt att lyssna och tänka på:

http://www.youtube.com/watch?v=SjDNilxooE4

I helgen var vi på kyrkogården, jag, Kicki, Thimmy och Sarah. Vi ville passa på att visa Sarah (som ju är från Malaysia) lite om vår tradition inför Allhelgonahelgen nu när dom är hemma på besök. Först var vi på mina föräldrars grav, lade dit granris, en liten krans och satte dit en lykta med ljus. Sen gick vi till Haralds grav. Då det bara är en månad sedan begravningen så har vi inte hunnit få dit någon gravsten än – men den är beställd och skall vara på plats ganska snart. De många ljusen som stod på graven redan när vi kom dit vittnar om flera besök där. Jag kände att jag blev alldeles gråtfärdig när vi stod där. Det blev så påtagligt verkligt igen. Ibland i vardagen blir det annars som att det känns overkligt på något sätt. Det är väl någon slags mänsklig ”skyddsfunktion”.

Nästa lördag (6:e november) är det ju Alla helgons dag. Då kommer alla som dött under året att läsas upp i kyrkan. Vi skall naturligtvis närvara. Vi skall också se till att ljusen brinner på våra nära och käras gravar. Den här gången länkar jag till en av Ted Gärdestads allra bästa låtar ”Himlen är oskyldigt blå” http://www.youtube.com/watch?v=YeKZPNW13Zk

Harald, min frus son, min styvson fick en mycket vacker begravning. Vi är djupt rörda över all värme, medkänsla och gåvor. http://www.youtube.com/watch?v=NV75qGY7jBk

Den 11 september är för många en olycksalig dag. För vår familj är den det i mångdubbel bemärkelse. Denna lördagseftermiddag låg jag och vilade en liten stund innan jag skulle åka iväg och jobba mitt kvälls-/nattpass. Ca 15.50 –bara några minuter innan jag skulle åka iväg

ringde Robert (Kickis bror).  Jag hörde Kicki prata och förstod direkt att något mycket allvarligt hade inträffat. Så – jag ringde min jobbarkompis, Jasmin och sa något i stil med ”det verkar ha hänt en katastrof och jag kan inte komma. Försök hitta någon annan”. Sen slängde vi oss i bilen, plockade upp svärmor på vägen och åkte mot gården. Men bara ett par hundra meter innan vi var framme mötte vi ambulansen. Vi vände direkt och körde efter. Men straxt innan han skulle kör ut på riksvägen stannade han och eftersom som vi stod bra ett tjugotal meter bakom såg vi hur ambulansen började gunga och förstod att dom höll på med återupplivningsförsök.

Efter några minuter kom en ambulans till samt en läkarbil. Jag försökte lugna ner Kicki och svärmor med att ”nu är det så mycket resurser på plats så det ordnar sig säkert”. Efter ytterligare några minuter drog ambulansen med Harald i iväg i ilfart med blåljusen på mot Kalmarhållet (med oss efter). Men efter bara några kilometer slås blåljusen av, farten minskar och ambulansen kör in på en parkeringsficka. Personalen stiger ur och kommer fram till oss – ”tyvärr, det är slut – vi kunde inte rädda honom”. Katastrofen var ett faktum – det som inte fick hända hade hänt. Skadorna efter att den 1300 kg tunga tjuren tryckt upp honom mot en vägg blev för svåra. Harald, min frus son, min styvson blev bara 24 år. Dessutom skulle han bli pappa i december. Men även om livet sedan olyckan varit oerhört tungt så är det lite som Qeen sjunger (här med Elton John), ”The Show Must Go On” http://www.youtube.com/watch?v=Rqh8Jqu8tIk&feature=fvst

För en vecka sedan slog Coop Nära i Ruda igen portarna för sista gången. En 50-årig epok gick därmed i graven. Tankarna och uttalande om varför det blev så här har varit många. Och sanningen att säga finns det nog många bakomliggande skäl. Lönsamhetsproblem – javisst. Men skulle det behöva vara det? Befolkningen i Ruda har inte minskat nämnvärt. En faktor som lyfts fram är att Rudaborna inte varit tillräckligt köptrogna. Då blir ju följdfrågan – varför? Priser, sortiment, bemötande och för mycket svinn har nämnts. Hur kommer det sig då att affärerna i ännu mindre orter som t.ex. Fågelfors och lilla, lilla Långemåla klarar sig? Eller är dom på väg att gå samma öde till mötes?

Vad gäller Konsumentföreningen i Oskarshamn – är det deras långsiktiga strategi att lägga ner alla butiker i småorterna och centrera sig till Högsby? Den som lever får se. Det är tråkigt att se hur det våra förfäder byggde upp nu raseras bit för bit. I Ruda finns tack och lov en liten jourbutik (Stopp 34:an) kvar. Vi får nu hoppas att den utvecklas och överlever. Men till syvene och sist – det beror mycket på Rudaborna själva. Om köptroheten brister för mycket, då går det som med Coop Nära. I slutändan slår det tillbaka mest på befolkningen själva med fallande huspriser och kostnader då man blir tvungen att åka någon annanstans och handla.

Länk till sista artikeln om nedläggningen : http://www.nyheterna.net/nyheter/hoegsby/slutet_foer_coop_i_ruda

Och varför inte lyssna på ”Taking care of buisness” (med en något sexigare variant av video):

http://www.youtube.com/watch?v=-9-R9S1m4dA

Den som ser sista länken här kanske mest kommer att tänka på det s.k. RUT-avdraget:)

Ja, så är det för många nu. Sommaren har gått väldigt fort. Men det tycker man väl varje år. Denna sommar har jag/vi, som jag nämnt tidigare, haft glädjen att få ha Thimmy med fru hemma. Nu har dom åkt iväg igen. Men den här gången åkte dom inte till andra sidan jorden och Malaysia där dom bott dom senaste åren. När vi var i Skåne hittade dom en lägenhet där som dom nu flyttat till. Och studierna i Lund drar snart igång.

Här hemma återvänder så sakteliga vardagslunken. Jag har jobbat några pass och Kicki börjar om några dagar. Kvällarna har blivit längre och temperaturen har börjat sjunka. Jag har aldrig tyckt om hösten. Men i år känns det faktiskt ganska bra. Det finns mycket att ta tag i både på jobbet och privat. Och så känns det mycket bra att kunna slänga sig i bilen och hälsa på sonen och sonhustrun. Avslutar med Cyndi Lauper och låten ”Time after Time” http://www.youtube.com/watch?v=IWDaHj2NdSE

Ja, jag och många med mig tycker det varit i varmaste laget senaste tiden. Man orkar nästan inte göra någonting. Förra veckan var vi (jag, Kicki, Thimmy och Sarah) i Skåne några dagar. Det blev en liten kombinerad semestertripp och bostadssökande för Thimmy och Sarah inför hans studier i Lund till hösten. När vi kom hem åkte vi till Öland en dag och bara slappade.

I övrigt orkar har man inte orkat mycket mer än att bara vara. Försöka peta i sig lite mat, läsa och lyssna på musik. På tal om det – Thimmy hade med sig en CD med en låt som jag gillar, nämligen ”Thunder in My Heart”. Originalet är med Leo Sayer, men den här remixien är helt OK. http://www.youtube.com/watch?v=82W5fUerGJc




Thimmy och Sarah i en liten gränd i Lund

Dom senaste dagarna har både min sonhustru och jag fyllt år. Vi har naturligtvis passat på att fira detta tillsammans. Det har varit mycket trevligt med släkt och vänner. Tisdagseftermiddagen åkte vi (Kicki, jag, Thimmy och Sarah) upp till badplatsen vid Sinnern och njöt av sommarvärmen. Kvällen avlutade vi med Pizza på Shalom,s terass i Högsby där också vår vän Göran var med. Det känns jättebra att semestern också har börjat. Kom att tänka på Stevie Wonder med låten ”Happy Birthday” : http://www.youtube.com/watch?v=FchMuPQOBwA

Har inte träffat min son på nästan två år. Det var meningen att han skulle komma hem i höst efter en längre tids vistelse i Malayisa. Men av olika skäl blev det tidigarelagt, och nu har han och hans fru kommit till Sverige, och vi är naturligtvis jätteglada för det. På med högtalarna, eller ännu bättre hörlurarna, klicka på länken och avnjut den underbara ”I`ll find my way home” med Jon & Vangelis : http://www.youtube.com/watch?v=VosFiY1SifA

Lars Ohly öppnade i en intervju i veckan för att den nya förmögenhetsskatten, som de rödgröna vill införa om de vinner valet, ska läggas på beskattning av handel med aktier eller innehav av aktier. Reaktionerna har varit starka på detta.

Redan idag beskattas utdelningarna OCH s.k. realisationsvinster. Räcker inte det?! Det är märkligt att vanliga människor som jobbar hårt och bidrar till Sveriges försörjning, som lyckas lägga undan en liten slant för framtiden, människor som tar ansvar för sin ekonomi, ska bestraffas.

Varför inför vi inte i likhet med miljövårdsavgifterna även en straffavgift på alla Vänsterpartister. Det råder ju ingen tvekan om att de är minst lika farliga för samhället.

Vilken härlig helg. På lördagen gjorde vi årets första utflykt till Öland. Vi åkte upp till ett naturreservat som heter Södra Greda löväng (strax norr om Borgholm) med en mycket rik växtflora. Självklart tog vi en del bilder som vi här delar med oss.

På hemvägen stannade vi på en rastplats med magnifik utsikt och njöt av vår fikakorg i det härliga solskenet. Rätt som vi satt där dök det upp en skärmflygare på himlen. En sådan med en s.k. paramotor, som är en slags ryggsäcksmotor med propeller. Som du ser lyckades vi få en hyfsad bild även på den.



Lägg märke till fågeln. Förvånad eller rädd...:)

Det kan väl inte ha undgått någon att vi har finansoro i Europa. Just nu är det Grekerna som står vid "skampålen". Toppolitiker i hela Europa har nästan jobbat dygnet runt för att få styr på situationen. Bl.a. har unionens 27 finansministrar haft möte i helgen.

Spänningen var mycket stor inför börsens öppnande på måndagsmorgonen. Under dagen har det visat sig att börsen (den s.k. marknaden) tog ett rejält glädjeskutt. I skrivande stund är det lite för tidigt att dra alltför stora växlar. Men ett historiskt stort stödpaket på 750 miljarder euro till länder med budgetproblem bör kunna lugna ner läget. Ändå är det som alla analytiker säger att, det viktigaste är att EU-länderna håller sina statsfinanser i schack.

Med tanke på att V kan sitta i en svensk regering efter höstens val är det mycket oroande med dom dyra reformer deras kongress nu klubbat. T.ex. kortare arbetstid och mer pengar till dom som inte arbetar är att växla in Sverige på den väg som lett Grekland till avgrundens kant och som nu brutalt slår tillbaka mot det grekiska folket.