Järnvägen en nyckelfråga

Järnväg är ett ämne som är mycket omskrivet. I vårt län berörs vi av Kust till Kust-banan (från Kalmar och västerut)med anslutning i Emmaboda till Karlskrona, Stångådalsbanan, Bockabanan mellan Hultsfred och Nässjö och Tjustbanan. Enligt mitt sätt att se är det egentligen bara Kust till Kustbanan som har sitt existensberättigande. Den har ett bra resandeunderlag och genomsnittshastigheten ligger så pass högt att resandetiderna är mycket attraktiva - bil eller buss har inte en chans att hänga med där. Alvesta är för denna bana en viktig knutpunkt. Där kan man välja om man vill vidare ner till Malmö / Köpenhamn (finns direktförbindelser), Göteborg (finns också direktförbindelser) eller om man vill byta och åka norrut t.ex. till Stockholm. Befinner man sig i mellersta delen av vårt län kan man med fördel ta busslinje 310 (Oskarshamn via Högsby) till Växjö och där byta till dessa förträffliga tågförbindelser. Norra delarna av länet har också möjlighet att nå dessa förbindelser med busslinje 320 (Väservik - Vimmerby - Hultsfred - Växjö).  Vad gäller dom andra järnvägarna som jag nämnde ovan så är resande-underlaget för klent, hastigheterna för låga och miljön tar faktiskt mer stryk än med buss! Kontroversiellt påstående? Nej! Dom här länsjärnvägarna trafikeras med dieseldrivna fordon som drar minst dubbelt så mycket som en buss. Och får då resenärerna plats i bussen så kan ju var och en räkna ut resultatet. Så nu har jag slagit hål på den myten. Så kan man ju då som en del tycker, investera. Då är det så här att Banverket har tagit fram ett underlag för vad det t..ex. skulle kosta att rusta upp den 11 mil långa s.k. Tjustbanan mellan Västervik och Linköping. Med elektrifiering skulle det kosta 3,6 miljarder!!! Uppe på det måste man sen köpa nya tåg för ca 55 miljoner / styck. Förmodligen behöver man nog 3 sådana. Sen är det uppe på det driftskostnader och underhållskostnader samt dubbelbemanning - förare samt tågvärd. Driftkostnader och avskrivningarna skall sedan fördelas på landstingen i Östergötland och Kalmar Län.  Pengar som skulle göra betydlig nytta inom sjukvården. Dom där banpengarna (3,6 miljarderna) bör väl i rimlighetens namn användas där dom gör störst nytta - t.ex. i järnvägssatsningar där man redan idag lider av kapacitetsbrist. Då vinner man ju också störst miljövinst.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0