Konsten att välja sitt eget liv
Läste en artikel om ungdomar och framtiden och hur ungdomars syn på saker och ting förändrats över tiden. Förr i tiden var det vanligt för många att börja arbeta direkt efter grundskolan, skaffa sig ett eget boende, en partner, gifta sig och skaffa barn som man uppfostrade till att följa samma mönster. Det var för dom allra flesta så ett "livsmanus" såg ut. Med tiden har detta förändrats, och förändras fortfarande. Samhället har blivit mycket mer komplext. Globaliseringen gör att varor, kapital och människor rör sig över jorden i ett allt snabbare tempo. Den samlade kunskapsmassan påstås fördubblas ungefär var sjunde år. Idag är ett positivt laddat livsmanus att skaffa sig utbildning och åka ut och resa, innan man etablerar sig på arbetsmarknaden och bildar familj. Av artikeln jag läste menade man att det negativt laddade manuset förknippas med mindre orter, lågutbildad befolkning och traditionellt könsordning. Visst - det har blivit allt viktigare att skaffa sig en ordentlig utbildning. Och visst ska man ut och se världen om man kan det. Men jag har svårt att se att det skulle vara något negativt med att sen slå sig ner med sin familj på någon liten lantortsidyll. Huvudsaken är att man känner att man hamnat rätt. Högst sannolikt kommer urbaniseringen att fortsätta. Men det kommer nog alltid att finnas människor som uppskattar att bo på landet eller den lilla orten med naturen inpå knutarna och dom fördelar det drar med sig. Jag avrundar denna gång med en länk till I´ll Find My Way Home med Jon and Vangelis - en låt från början av 80-talet som väcker starka känslor hos mig : www.youtube.com/watch?v=m43qSAYFWuc&feature=related
