Homo bidragus

40-talisterna har under lång tid utpekats som samhällets mest bortskämda grupp. Dom är efterkrigstidens barn som växte upp i ett Sverige med en tillväxt av sällan skådat slag – inte minst för att vårt land stod utanför kriget och med en intakt produktionsapparat kunde leverera varor till ett i övrig sönderslaget Europa. Dom är generationen som under årtionden åtnjutit reformer och under 60-70- och 80-talet var dom stora vinnarna på den höga inflationen som ju faktiskt ”betalade” en hel del av deras i ett historiskt perspektiv mycket fina boende.

 

 40-talisterna är många och därmed en viktig målgrupp för dom politiska partierna och dom är högljudda. Nu är väldigt många av dom antingen redan pensionärer eller på väg att bli det. Så nu har dom börjat sätta klorna i makten över pensionärsorganisationerna. Det har inte minst märkts senaste veckan då pensionssystemet varit under diskussion i medierna. Dom vill kort och gott avskaffa den s.k. premiepensionen och föra in den i inkomstpensionen. Syftet skulle vara att den s.k. pensionsspärren inte slår till när det är sämre tider för vårt land. Problemet är att det i själva verket  skulle vara en förmögenhetsöverföring från dagens löntagare till dagen pensionärer. Premiepensionen är nämligen öronmärkt för den enskilde.

 

Så – 40-talisterna strävar efter att fortsätta i ”gräddfil” utan större betänkligheter att framtida generationer får betala. Inte undra på att socialförsäkringsminister Ulf Kristerson kallar dom för

”homo bidragus”. Han var förresten delförfattare till boken ”Generationskriget” (1993). Kanske det har börjat nu? Tänk vilka påfrestningar vi kan få inom sektorer som t.ex. sjukvård och äldreomsorg när denna stora krävande grupp blir ännu äldre, och riktigt gamla. 

Skickar med en av 40-talisternas älsklingsgrupper, Beatles : http://www.youtube.com/watch?v=U6tV11acSRk

 

Kommentarer
Postat av: Göran

Mitt i prick, Jan-Olof. Vilka var det som var beslutsfattare bakom senaste pensionsreformen? Jo 40-talisterna dominerade maktens taburetter just då. Och var satte de brytpunkten för vilka som skulle ånga vidare som förut och vilka som skulle dra åt svångremmen, ta smällen i dåliga tider osv? Jo, vid födda de första åren på 1950-talet. Kan det bli tydligare än så? Den totala egoismen.

Men i min omgivning finns det inte en enda 40-talist utan skygglappar. Vaddå, gynnad och krävande 40-talister, det är vi inte alls! Nä, det är inte lätt att föreställa sig att situationen är annorlunda för födda 1950 eller senare. Vi mumsar inte alla av den räkmacka som de tycks tro är det normala. Vad är det som är så svårt att se och förstå av det faktum att Sverige levde på en otrolig framgångsvåg efter kriget? En våg som faktiskt planade ut under 50- och 60-talet.

Nä, Jan-Olof, nu har du ordnat så jag blev förbenad igen. Vad skulle det va bra för ;-).

Nu väntar jag bara på att aningslösa 70- och 80-talister ska öppna munnen och undra vad vi pratar om. Har viss erfarenhet av att de yngre inte riktigt greppar detta dilemma.

Till sist, kanske är du för ung för att förstå det, men 40-talisterna hade inte monopol på Beatles.En stor del av 50-talisterna var tonåringar under en del av Beatles storhetstid, så dom har banne mig inte 40-talisterna ensamrätt på! Men jag hoppas att det kanske inte var så du menade...

Kanske det skulle stämma bättre att plocka fram Elvis och Tommy Steel. Fast, nä, dom får inte ensamrätt på Elvis och Tommy heller ;-).

Hälsningar från en annan, vid det här laget ganska luttrad, 50-talist.

2013-01-30 @ 23:12:26

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0