Marknadshyror skulle lösa många problem
”Ordet marknadshyror är i Sverige förknippat med många negativa associationer. I den politiska debatten har marknadshyror framställts som någonting farligt och i grunden till och med omoraliskt. Men egentligen är det en mycket enkel princip som ligger till grund for tanken om marknadshyror – samma princip som används när ett pris sätts på andra nyttigheter (varor eller tjänster) som vi köper – nämligen den fria prisbildningen. Det vill säga att dem som bjuder ut en lägenhet till uthyrning är fria att avtala om priset för den uthyrningen med dem som hyr lägenheten. När vi talar om mat, bilar eller andra produkter brukar vi kalla detta for marknadsekonomi. För att uttrycka det med ekonomens ord: priset på en vara bestäms av utbudet och efterfrågan.
Den fria prisbildningen leder till att produktionen och konsumtionen av en vara – och marknaden som helhet – fungerar smidigt och att den anpassas efter de villkor som gäller for produktionen och konsumtionen. Det vill säga: hyrorna anpassas efter kostnaden för att bygga och driva lägenhetshus och hur mycket hyrestagarna är beredda att betala for sitt hyreskontrakt.
Det är uppenbart att denna smidighet inte finns på hyresmarknaden idag. I storstäderna, framfor allt i Stockholms innerstad, är det många som vill hyra en lägenhet, men utbudet av hyreslägenheter är lågt. Samtidigt byggs det heller knappt några nya hyresbostäder. Vi har alltså en bostadsbrist. Och den bristen bygger i mångt och mycket på att den fria prisbildningen inte existerar. Hyran bestäms istället på “politisk” väg.
Marknadshyror behövs for att byggandet av hyresbostäder ska komma igång. Den reglerade hyran är idag så låg att fastighetsbolag inte kan göra någon vinst om de bygger nya hyresrätter. Det leder naturligtvis till att det inte byggs några hyresrätter – trots att efterfrågan på dem växer. I Stockholm, där bostadsbristen är störst, har hyresmarknaden i princip kollapsat. Trots en stor inflyttning av människor som vill bo och arbeta i Stockholm har det knappt byggts några hyresrätter alls de senaste tio åren. Problemet är den s k hyresregleringen, som hindrar fastighetsägare att ta ut högre hyror och därmed kunna tacka kostnaderna för att bygga nya lägenheter”.
Texten är tagen från ”Rädda-hyresrätten.nu”. Och jag håller med. Tänk om man till t.ex. biltillverkare skulle säga att ”bygg säkra, bra och snygga bilar – men politikerna skall sätta priserna. Ja, man hade det ju så i det gamla kommunistiska östblocket. Och vad blev det? Jo, bortåt tio års väntetid innan man fick ex. en Trabant (delvis gjord i plywood) med en 30-hästars motor.
Lyssna gärna på vad Galenskaparna tycker om pengar : http://www.youtube.com/watch?v=o4naDHHFvHQ
Om det nu vore så enkelt. Jag är absolut för marknadsekononmi, det måste sägas först. Har ingen som helst längtan till ett samhälle styrt av betongsossar eller dess motsvarigheter med obegränsade maktambitioner. Men bostäder har många unika egenskaper, som gör det betydligt mera komplicerat än den bild du målar upp. Men för att ta några få, väsentliga invändningar:
Jämförelsen mellan bilar och bostäder haltar betänkligt på en punkt. Bil kan många klara sig utan eller välja billig eller dyr efter egen plånbok och utbudet är flyttbart. Bostad måste alla ha, utbudet är i de flesta fall begränsat till en prisklass, även om viss variation uppstår med marknadshyror och bostäder kan inte köpas där de är billigast och konsumeras där de behövs.
Dessa bostädernas förutsättningar gör också att andra jämförelser också haltar, mer eller mindre.
Det som kommer närmast bostäder är väl mat, men även här finns ett betydligt mera varierat utbud och framför allt finns en mördande konkurrens som gör att plånboken eller eventuella kvalitetskrav kan avgöra leverantör. Dessutom från dag till dag. Köttfärs på ICA och bananer på Lidl vecka 46 och bröd på Coop och bananer på Willys vecka 47. Den flexibiliteten finns helt enkelt inte på bostadsmarknaden. Man byter inte bostad från vecka till vecka.
Det finns nästan inga "slumbostäder" och eftersom bostäder är en bristvara så blir hyran även där orimligt hög redan idag. Nyproduktion på en kostnadsnivå som ger rimliga hyror är ganska svårt att tänka sig utan ett tvingande regelverk. Kontentan är att hyresgästen lever på säljarens marknad, en marknad med begränsat utbud som dessutom inte är flyttbart utan måste finnas där behovet finns. Man får leta noga för att hitta en lika rigid verklighet. Knappast vad jag menar med en levande, fungerande marknadsekonomi.
Nybyggnation är en kostsam procedur (precis som du säger) vilket får den naturliga följden att nya bostäder, även med hyresreglering, blir betydligt dyrare. I Växjö ser vi att den nyproduktion som finns inom "allmännyttan" är ungefär 50% dyrare per kvadratmeter än befintligt bostadsbestånd. Lägg därtill en avreglerad hyressättning så är vi snart uppe i hyror som slukar i det närmaste en hel månadslön. Bostadskostnadens del av inkomsten har stadigt ökat i landet under årens lopp.
Compact living är en nödvändighet men trångboddhet vore en hederligare beteckning. Samtidigt så är jag väl medveten om att många av oss är vana vid att bo på ytor våra förfäder inte ens kunde drömma om. Så visst finns det åtgärder att vidta för en del.
Hur löser man då ekvationen högre hyror, redan alltför stor del av inkomsten i boendekostnad och bostadsbrist på många håll i landet.
Jag gör det enkelt för mig och säger att jag inte vet. Cynikern kan ju säga att den som vill bo får betala, annars finns det billiga presenningar att dra över sig. Den som inte helt saknar empati kan ju tänka sig att välfärdssamhället borde ha en bättre etik än så. Redan idag betalas stora summor ut i form av bostadsbidrag, eftersom många inte ens har pengar till hyran. Med oreglerad hyresmarknad skulle alltså dessa bidrag skena iväg okontrollerat, dvs skattebetalarna får ta smällen. Misstänker att det inte är vad cynikern ovan vill ha.
Tror inte att marknaden är så intresserad av att bygga riktigt billiga bostäder, så tyvärr får jag väl bita huvudet av skammen och erkänna att just för bostäder verkar planekonomi trots allt vara det bästa i valet mellan pest eller kolera.
Göran
Den här frågan är lätt som en plätt. Allt annat än marknadsekonomi är idioti. Att flexibiliteten på arbetsmarknaden är låg är ingen ursäkt. Den låga flexibilitetet finns där pga hyresregleringar och inte tvärt om. Att bostäder skulle bli dyra är inte heller någon ursäkt. Det är regleringarna som har skapat bostadsbristen och det är bostadsbristen som skulle göra att en plötslig avreglering skulle leda till hyreshöjningar.
Hyrorna skulle stabiliseras på rimliga nivåer med tiden på en avreglerad marknad då fler bostäder byggs och bostadsbristen gradvis försvinner. Många länder har fri hyressättning och det fungerar utmärkt.
Man får då vad man betalar för på en fri marknad. Stora nybyggda lägenheter i centrum är inte för fattiglappar. När de rika flyttar in i dom fina nya bostäderna så flyttar de ut från sina gamla subventionerade lägenheter, och då får fattiglapparna råd att bo i dom gamla lägenheterna.
Bostadsbidrag är såklart ett dumt påhitt som bör avskaffas. Problem löst.
"Den låga flexibiliteten (på arbetsmarknaden) finns där pga hyresregleringarna". Vilket kvalificerat skitprat. Hyresregleringarnas inverkan på arbetsmarknaden (frånsett byggarbetarnas jobb) är en ytterst liten del av vad som styr arbetsmarknaden.
Slutresultatet, på lång sikt, vad gäller avreglerad hyresmarknad är vi nog ganska överens om och eniga om att det behövs. Det är vägen dit vi har vitt skilda uppfattningar om. Den kortsiktiga konsekvensen vid en plötslig o total avreglering skulle bli förödande för många människor. Det vore inhumant, men humanism står ju inte så högt i alla kretsar.
Det är övergångsperioden som är långt ifrån enkel, inte den slutliga avreglerade marknaden.
Sedan finns det en dellösning som man förmodligen inte får prata om i det politiskt korrekta Sverige. Se till att EU:s samtliga medlemsländer tar solidariskt ansvar för flyktingmottagningen. Fyra EU-länder står idag för huvuddelen av mottagningen, varav Sverige är ett. Det är ytterligare en anledning till bostadsbristen (och till framgången för främlingsfientliga partiers framgång, tyvärr). Flyktingströmmen kommer inte att försvinna, men en rättvis fördelning av ansvaret mellan EU:s medlemsländer vore verkligen önskvärd.
Avskaffat bostadsbidrag = ökat tryck på socialtjänsten och frälsningsarméns soppkök. Problem flyttat, inte löst. Och till största delen överlastat på samma skattepengar. Eller är lösningen en billig presenning tills vinterkylan slår till och löser problemet? Oj, glömde, då uppstår ju begravningskostnader för samhället, eller åtminstone ökad sophantering...
Oj, "Att flexibiliteten på bostadsmarknaden är låg är ingen ursäkt" skulle det ju vara. Arbetsmarknaden har inget med saken att göra. Jag är nöjd om vi (folket) kommer överens om målet. Sen kan vi diskuttera och kompromissa om takten.
Jag bemöter dig inte på migrationsfrågan eftersom jag är extremist i den aspekten, så den tiden skulle vara bortkastad.
